-Huvuduppgiften var att göra det lätt för besökarna att göra rätt, hjälpa besökare förstå vad de får göra, inte får göra och vad som förväntas av dem i naturen, säger projektledare Louise Liljeqvist på Stiftelsen Skånska Landskap.

Uppdraget varierade från dag till dag och innebar till exempel att dirigera bilar, "patrullera", be besökare koppla hundar, skräpplockning, uppmärksamma om lokala reservatsregler och tipsa om andra besöksmål. Naturvärdarna jobbade på badplatser och rekreationsleder i bland annat välbesökta Vitemölla strövområde, Knäbäckshusen, Hovdala, Arriesjön och Vedema strövområde, som drar till sig mycket folk sommartid. Situationen blev också bättre i flera av dessa områden.

-Lokalboende i till exempel Knäbäckshusen och Arrie har berättat för naturvärdarna och deras arbetsledare att situationen med parkering, skräp och lösa hundar är avsevärt bättre sedan naturvärdarna började jobba, säger Louise Liljeqvist.

Tjänstemän i kommunerna var också nöjda. En arbetsledare för värdarna sa att den "extrema trafiksituationen vid Knäbäckshusens strand förbättrades avsevärt". Röster från Hovdala slott berättade om det stora antalet sommarbesökare varav "en hel del ovana fick hjälp" gjorde att situationen blev mycket lättare att hantera tack vare värdarna.

Skåne är en attraktiv destination för turister sommartid - har ni någon uppfattning om hur många turister, svenskar, lokalbor som naturvärdarna mötte? 

- Vi har ingen exakt uppgift om detta, men på Österlen konstaterade värdarna att de träffat både tyskar, danskar och engelsmän, förklarar Louise Liljeqvist.

Projektet leddes av Stiftelsen Skånska Landskap, som utbildade värdarna i till exempel kunskap om friluftsliv och Allemansrätten. Värdarna var däremot anställda av samarbetskommunerna Simrishamn, Vellinge, Hässleholm och Bromölla under de 10-12 veckor de arbetade. Ännu en samverkanspart var Arbetsförmedlingen som hittade individer som fått någon form av anställningsstöd tidigare och behövde komma in på arbetsmarknaden igen.

Arbetstiden varierade för värdarna. I en kommun jobbade de några timmar per vecka på en plats, i en annan kommun hade de rullande schema mån-sön under hela sommaren på flera olika ställen.

Allt arbete i projektet utmynnade i metodutveckling för att dels ta fram modell för samarbete mellan markägare/stiftelse/organisation för att hjälpa kommunen att skapa arbetsmöjligheter, dels ta fram en naturvärdskapsutbildning.

På frågan om detta är en hållbar metod för arbete i så kallade hotspots i naturen som andra kan lära sig av, svarar Louise Liljeqvist:

- Vi tycker att det är en modell som borde funka i vilket område som helst där en kommun vill skapa arbetsmöjligheter och en stiftelse/förening/organisation/annan markägare sitter på kompetensen om friluftsliv och området. Vi vill gärna inspirera andra och berätta mer om hur samarbetsmetoden fungerar men just i dagsläget finns inga planer på att sprida det större än i fler skånska kommuner.

Naturvärdsrollen blev en viktig funktion för såväl kommunerna som arbetstagarna som fick sysselsättning under del- eller heltid under sommaren. I dagsläget finns dock ingen av naturvärdarna kvar i kommunal anställning. I rapporten (se nedan) lyfts flera frågeställningar inför framtiden, till exempel vilka möjligheter kommuner har att arbeta med individuell utveckling och om man bör ha delat ansvar för projektet vid flera kommunala förvaltningar.

Vad kostade projektet?

- Vi fick 470 000 kr från Region Skåne för projektledning, utbildning och utrustning. kommunerna och Arbetsförmedlingen är de som har stått för naturvärdarnas löner, säger Louise Liljeqvist.

Läs mer i Projektrapport Naturvärdar 2021. Projektet fortsätter i nya kommuner under 2022.